!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Transitional//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-transitional.dtd"> tuffatjejerluktardiesel -

Slut jalm..

 2010-11-23    21:38:17   av:tuffatjejerluktardiesel

Alla dessa böcker bör jag helst kunna utantill tills i morgon, då det är tenta- Å detta är bara ett moment i en A kurs i Historia.. Aaah hjälp inte roligt :S



Helsingebilder

 2010-11-19    13:58:25   av:tuffatjejerluktardiesel
http://www.helsingebilder.se/utsida/index.asp

Här går det att till exempel söka: traktor,maskin,lastbil m.m. För att se gamla bilder :)

Tuggat hö

 2010-11-17    23:31:22   av:tuffatjejerluktardiesel

Just nu sitter jag här och luktar tuggat hö, örter och en touch av jord  ;)

Anledningen- är att jag igår färgade håret med henna. Inte kanske en av mina smartaste ideèr, men vem har sagt att jag skulle vara en sån där eftertänksam och klok person- Näe- här flödar impulsens tankebana och där allting enligt mig är helt och hållet tok rätt. Fast det inte är det alla gånger. (Men jag brukar inte erkänna det på en gång.)

Nåväl i det här läget får jag som skylla mig själv. Blandade till ett grönt pulver i en plastlåda igår, tillsammans med äppelcidervinäger och hett vatten enligt instruktion och lät detta stå över natten.
När blandningen var färdig (såg ut som något korna ätit) så doppa jag huvudet i geggan och virade in detta i en plastpåse o efter några timmar började håret skifta i grönt och orange. (bengalack-näe tack ;)

Till sist gav jag upp och tvättade ur mojjset. Sedan när det hela hade torkat, så fylldes hela rummet av något som kunde beskrivas som en hölada i sommarsol. När jag vilade på sängen i halvchockat tillstånd, blev det liksom finalen när Niklas (hunden) hoppade upp och börjar rulla sig i mitt halvlånga svall. Vilket han brukar göra- när någonting är äckligt och underbart på samma gång.

Färga aldrig henna på svart hår.. det är nog mitt tips denna kväll. ;P

Hästmannen

 2010-11-15    12:02:27   av:tuffatjejerluktardiesel
Har som mycket att göra nu. Dels tre uppgifter i Historia+plugga på inför salstenta och en uppgift i Samernas kultur och religion och ska även examinera hela kursen i Karolinsk krigsföring. Dessutom börjar etnologin idag.
Måste även få klar en projektplan. Hmm det blev nog lite väl mycket den här terminen. :)

Kolla gärna in det här klippet:
http://svtplay.se/v/2129944/smalandsnytt/inslag_om_hastmannen__ur_aktuellt_2007







Östergötlands smalspåriga järnvägar

 2010-11-12    22:27:18   av:tuffatjejerluktardiesel
Det har varit lugnt nu ett par dagar. Men har något motorrelaterat och spännande på gång. :)

Letade efter arkivmaterial och ramlade över detta: http://svtplay.se/v/1371209/oppet_arkiv/ostergotlands_smalspariga_jarnvagar__utan_ljud_?cb,a1364145,1,f,103025/pb,a1364142,1,f,103025/pl,v,,1371209/sb,k103004,1,f,103015

Jonas A Jonsson

 2010-11-09    19:01:12   av:tuffatjejerluktardiesel

Sista personen som jag frågade på B uppsatsen.. tyvärr hittade jag inte bilderna till denna.

Jonas A Jonsson är 64 år och driver ett jordbruk parallellt med ett eget traktormuseum, som han invigde år 2002, vilken består av två maskinhallar, byggda på sin hälsingegård i Järvsö, beläget i norra Hälsingland.
Jonsson
är osäker över traktorsamlingens storlek.
-För det ramlar ständigt in maskiner till museet. Men han tror att den består av 120 traktorer av olika fabrikat, allt från svenska Bolinder-Munktell till Tjeckiska märket Zetor, Fordson Major, Fergusons, Allis Chalmers och en udda Bukh från Danmark. I samlingen vill han nu tillföra ovanliga traktormodeller, som det inte finns så många kvar utav. Han beskriver känslan inför vissa traktorer som en julaftonskänsla man hade som liten.

Men vad är då utgångspunkten för samlandet? Jonsson berättar att hans drivkraft är att bevara traktorer och maskiner i Hälsingland, så att de inte säljs söderut, utan får stanna i det egna landskapet. Han berättar att gnistan tändes år 2002, vid upptäckten att dessa gamla fordon började försvinna. Så istället för att låta dem bli till skrot, så började han köpa och renovera upp de objekten som han fann. Sökandet efter dem började kring byarna i Hälsingland, för att sedan idag låta det övergå i hela Sverige.
-Dessutom blir människor glada när man vill bevara deras gamla traktorer säger han.

Jonsson samlar på inte på någon speciell modell, han söker nu efter ovanliga traktorer, som han inte redan har i samlingen.
-
När man hade en BM 10, då ville man ju ha en BM 20 och därefter en BM 21. Dessa traktorer är i sitt äldsta originalskick och jag värdesätter det nötta (slitna) .

Han samlar på bilar och mopeder förutom traktorer.
-
Det blir för enformigt med bara traktorer, så bilarna och mopederna gör att fler besökare blir intresserade. När Jonsson köper en traktor som inte är av fungerande bruksskick och som inte går att reparera, så ser han ändå möjligheter i varenda del av traktorn, för mycket går att återanvända eller byta.
Vad är det som ger prestige inom traktorsamlarkretsarna dom du ingår i? Kan det vara ovanliga traktormärken/fina renoveringar/stor mekarkunnighet eller kanske stort skickligt handhavande av de svåra procedurerna vid start av kultändare osv?
-
Jag tycker att det är själva startandet , för att få liv i dem igen. Att renovera och måla traktorer ska man vara försiktig med. De är bara original en gång och har sin charm i och med detta.

Hur mycket tid lägger du ned på din samling?
-
Man tänker på den hela tiden, särskilt under sommartid. Jag håller då på att flytta omkring i museet under kvällstid, försöker städa och hålla ordning så att det inte ser ut som en skrot upplag. Stöldrisken är tyvärr hög, så man måste ha uppsikt över samlingen. Sen är man på sin vakt hela tiden, för det kan hända att man ser ett nytt objekt, då får man heller inte bli för ivrig, för då kan man gå miste om att få göra en affär. Han tycker att det har blivit lite av ett beroende att samla, men framför allt så är det roligt och han har knutit många nya kontakter med andra samlare och personer med samma intresse.

Hur får du allt att gå ihop ekonomiskt? Finns det någon vidare tanke på att samlingen på ska kunna dra medel på något sätt så att den blir självfinansierad, tex via kördagar, utställningsverksamhet mm som blir avgiftsbelagd för besökare? Jonsson berättar att han har frivilligt inträde på museet. Han har funderingar på att ordna en kördag och då ha lite olika aktiviteter som att köra en självbindare eller bogserad tröska, och kanske en traktor som man startar inför en publik.
Jag frågar hur han ser på att söka eventuella bidrag? Han svarar att han har sökt men har fått avslag.
Hur han ser på det övriga ”MuseiSverige”? Om han anser sig vara en del utav det?
- På sätt och vis svarar Jonsson. Det är lätt att man blir hemmablind då man har ett museum hemma, men det är samtidigt uppskattat. Därför är det nyttigt att åka runt och kolla på andras samlingar och museer. Dels också för att man får kontakt med andra samlare, men vissa dagar så känner jag mig mätt på samlingen också, det går i vågor det här.
Varför vill du visa din samling? Eller vill du ha den för dig själv? Vill du nå ut till andra som inte redan är "traktorfrälsta" Om ja, finns det då några pedagogiska grepp för att nå den ointresserade? 
- Jag vill gärna visa min samling och träffa andra personer med samma intresse och utbyta tips med dem. Många vill att jag ska ta med traktorerna och visa dem på olika tillställningar, men jag är hellre hemma med dem. säger Jonsson.

Han vill inte direkt nå ut till den som inte är intresserad av traktorer. Men han tror att besökare som inte är intresserad av dessa fordon kan ta sig en funderare kring dem. 
Jag frågar vad samlingen representerar för honom? Om den styrker han identitet? Han svarar.
- Man blir förknippad med den.

Jonsson använder vissa objekt ur samlingen i det dagliga livet. Han brukar plöja och harva med en Grålle, för det är en liten traktor som är lämplig på små arealer. En Volvo BM Bison Dumper som han har i samlingen brukar användas till att frakta bort stenar från åkermarken m.m.
Kan du tänka dig att sälja objekt ur samlingen och varför i så fall? Jonsson säljer om han får ett bra inbyte. Han anser att pengar ger inget på det viset. Han kan tex tänka sig att byta ett Volvomärke från en front mot ett BM märke.
Behöver objekten en historia för att bli mer intressanta? Vad är det som skiljer tex skiljer en Boxer från en annan?Jonsson tycker att det är roligt med historia. Han har en Låglundare i samlingen, som han har all historia på, med tillhörande journaler och serviceböcker, där man ser när man bytte olja på den och vilka sysslor den haft. Han kände även den gamle ägaren till traktorn.
-
Det finns en historia bakom varje traktor och det är intressant.

Hur mycket är din familj delaktig i ditt samlande? Vad tycker de om ditt intresse?
-
Anderas, pojken jobbade en hel del förut med samlingen, men nu har han familj. Barnbarnet tycker om att åka med på traktorn. Sonhustrun bakar och säljer fika, när jag har större sällskap här på besök. Annars hinner jag inte med, för jag vill ju gärna hinna prata med alla besökare också, för det är viktigt



Copyright©2010tuffatjejerluktardiesel.blogg.se

Spöksoppa

 2010-11-08    18:04:26   av:tuffatjejerluktardiesel
Har tillbringat hela helgen med min fyraåriga brorson Wille. Han lagade bland annat spöksoppa till mig.
Till denna behövs, enligt hans recept:

* En gammal lampa
* Fladdermöss ca två st
* Traktorolja (Han tänker alltid traktor när han ser mig, hmm)
* Skelett (gärna av plast, medföljer oftas Kalle Anka tidningar)
* Ketchup (kan uteslutas tror jag)
* Glass
* Blodpudding

Bara att röra ihop och serveras fort innan det "kallnar och blir blä" som Wille uttryckte sig.
Dessutom krävs det nog en hel del fantasi om detta ska bli en lyckad rätt.
Smaklig spis!

Jag har även tittat på denna i helgen. Skrotnisse, en riktig klassiker från 1985.
Barnprogrammen var bättre förut, eller?



Finns att köpa här: http://cdon.se/film/skrotnisse-336357

Intervju med Richard Öhman

 2010-11-05    23:27:12   av:tuffatjejerluktardiesel
Även denna kommer ifrån B-uppsatsen om samlare från 2009.

Richard Öhman är 25 år och bor i byn Helgum, som ligger tre mil väster om Sollefteå.
Här på föräldragården, som han övertog år 2008, finns ett traktormuseum, bestående utav ett gammalt militärförråd från Östersund, vilken han lade anbud på år 1998. Denna byggdes upp hemma och år 2001 stod Richards Traktormuseum klart för invigning. Tanken på ett museum växte sig allt starkare parallellt med samlingens utökande, och där förvarar han idag sina finaste objekt, de traktorer som är i bra skick och som då har ett högre värde. Dessutom slipper dessa bli utsatt för väder och vind, och stöldrisken minimeras.
Öhman var fem år när han köpte sin första traktor, en Volvo T-21 från sent 194- tal. Idag består hans samling av ca 90 traktorer, varav 70 av dessa är i körbart skick. Han äger även ett ånglok på 84 ton.
Jag frågar Öhman hur han känner inför varje nytt objekt han tillför samlingen. Han beskriver känslan som en erövring, att just han har fått köpa ett specifikt exemplar, som sedan kan ställas ut på museet. 

Men vad är då utgångspunkten för samlandet? - Drivkraften är när jag får starta upp en gammal maskin som inte varit igång på flera år. Känslan när den startar är enorm, som ett riktigt glädjerus genom kroppen. Utgångspunkten är ju i grunden att bevara dom få exemplar som finns kvar av en modell, så att barn och barnbarn har en chans att få uppleva i verkligheten en kultur som de annars skulle få se på bilder i historieböcker. 
Öhman samlar på alla fabrikat av traktorer och andra gamla entreprenadmaskiner.
- Men innerst i hjärtat så finns ju dom gamla svensktillverkade traktormärkena, typ Avance, Bofors, Nohab, Munktells, m.m. Dom finaste traktorerna är ju dom som är helt orenoverade, men ändå i bra skick, för dom är ju bara original en gång säger han.
Förutom traktorer så samlar Öhman på entreprenadmaskiner och stationärmotorer, samt miniatyrer av modelltraktorer, gamla handverktyg, mässingsblåslampor, skyltar m.m.
- Sådana slängs tyvärr idag helt i onödan.

Vad är det som ger prestige inom traktorsamlarkretsarna som du ingår i? Kan det vara ovanliga traktormärken/fina renoveringar/stort mekarkunnande eller kanske stort skickligt handhavande av de svåra procedurerna vid start av kultändare osv?.
- Ja, de är ju alla dessa påståenden. Ta som exempel att jag kan köra lingrävare som jag äger några stycken av. Det är en nästan utdöd kunskap idag o den är jag väldigt stolt över att behärska. Samma gäller kultändarmotorer som jag ofta får lära ut till utomstående hur dom fungerar, dom gamla gubbarna som skötte dom är ju borta idag tyvärr.
Hur mycket tid lägger du ned på din samling? - Det beror ju på, men i snitt blir det nog fem timmar om dagen. Även när jag är ute och jobbar så håller jag ögonen öppna efter nya objekt och delar, jag jobbar som yrkeschaufför. Jag lägger ned ungefär lika stor del, på att söka historien bakom ett maskin, som på att hitta själva maskinen. Men det första tar lång tid, då man måste sitta och ringa runt och söka människor som haft just detta fordon i sin ägo lång tid tillbaka, och allt för ofta har ägarna gått bort och historien slutar där.


Richard kör en BM 20

Hur får du allt att gå ihop ekonomiskt? Finns det någon vidare tanke på att samlingen på ska kunna dra medel på något sätt så att den blir självfinansierad, tex via kördagar, utställningsverksamhet mm som blir avgiftsbelagd för besökare?.
- Förhoppningen och målet är att jag ska kunna försörja på denna verksamhet i framtiden. Just nu har jag en bössa för frivilliga bidrag inne på museet. Även försäljningen av reservdelar från mina skrotade maskiner ger ju inkomst. Varje sommar anordnar Richards Traktor Museum en kördag, där besökare får betala inträde, och jag visar upp mina maskiner i sin rätta miljö. Men en alltför stor del av den privata ekonomin åker ju också in i museiverksamheten.
Hur ser du på att söka eventuella bidrag? - Jag ser positivt på alla bidrag jag kan få, men tyvärr så är det svårt att få ut nått. Alla bidrag är ett plus i kassan.
Jag frågar Öhman; hur han ser på det övriga "MuseiSverige"? Anser han vara en del utav det?
- Ja, jag har ju en samling som jag öppet visar upp för allmänheten. Vill gärna tillägga att jag har en av dom större samlingarna i Sverige. De flesta traktorsamlare i Sverige vet vem jag är och vi har en bra kontakt trots konkurrensen om objekten här i Sverige.
Varför vill du visa din samling? Eller vill du ha den för dig själv? Vill du nå ut till andra som inte redan är "traktorfrälsta" Om ja, finns det då några pedagogiska grepp för att nå den ointresserade?.
- Jag vill visa upp min samling för att människor ska få se utvecklingen från järnhjulstraktorn fram till dagens moderna maskiner. Samt även bevarandet av gamla maskiner som hotas av skrotning. Jag vill absolut nå ut till så många som möjligt. Speciellt för att få fram historien bakom traktorepoken. Alla uppoffringar som gjordes. Jag känner mig extra stolt när jag visar upp mina maskiner bland andra samlare och kan starta upp just DET DÄR väldigt svårfunna exemplaret av traktor/motor. Då sträcker jag på mig lite extra. (Richard skrattar). Att försöka få ointresserade att lyssna brukar vara svårt, jag kan ju bara berätta som vanligt, men med förhoppningen att min historia ska väcka intresse. Värst är när folk inte alls lyssnar utan står i skickar sms o tuggar tuggummi och tittar i taket när man berättar. Vad gör dom då här?




Vad representerar samlingen för dig? Styrker den din egen identitet? frågar jag Öhman.
- Mycket av det här är ju jag Richard Öhman. Den är ju en stor del av mitt liv.
Han använder objekt ur samlingen i det dagliga livet och att då flera maskiner används i familjens jordbruk.
Jag frågar om han kan tänka sig att sälja objekt ur samlingen, och varför i så fall?
- Ja om jag har dubbletter eller om jag behöver få tag i nått mer ovanligt så kan jag tänka mig att sälja.
Behöver objekten en historia för att bli mer intressanta? Vad är det som skiljer tex skiljer en Boxer från en annan?
- Jag tycker att det är historien som gör maskinerna intressanta, speciellt för dom som inte är så insatta i ämnet.
Jag har några traktorer härifrån bygden som jag känner till all historia kring. Detta är ju såklart extra kul när jag berättar för besökarna om dessa maskiner. Har även några maskiner med timböcker och handböcker kvar, detta plus alla hemmabyggda lösningar som finns på gamla maskiner ger ju sin historia. Sådant är roligt, då det finns kvar till maskinerna. 
Slutligen, frågar jag hur mycket hans familj är delaktig i samlandet? Vad tycker de om ditt intresse?
- Farsan har intresse i samlingen och hjälper mig en hel del. Syrran hjälper till på kördagar och i museet som guide, men har inget intresse i samlingen. Morsan har inget intresse alls, tycker det mesta är rat* säger Öhman. 

 *
(dialekt och betyder ungefärligen:skrot/skräp) 


Copyright©2010tuffatjejerluktardiesel.blogg.se

Gäääsp!

 2010-11-04    15:32:42   av:tuffatjejerluktardiesel

Idag känner jag lite som Dante gör här på bilden.
Har nyss lämnat in sex sidor tenta, en dag tidigare än beräknat. Men jag har lite annat att pyssla med också.
Niklas är ute o åker Case idag, själv fick jag tydligen inte följa med :D

16.25 är det presskonferans om Kungen och jakt- lite småroligt med en skandalbok ändå.





Är de int onsdag så säg..

 2010-11-03    13:52:01   av:tuffatjejerluktardiesel
Skriver tenta i Same-kursen och måste lyssna på jojk igen. Ja dom som har följt processen vet ju vad det innebär ;)
Annars händer inte mycket, kanske kommer utveckla "lappsjuka".. vem vet, haha. Oj va dåligt!

Jag har vunnit en fototävling med den här bilden också, trots att en bit av en gran syns i ett hörn:


Traktor=fyrhjuling? :D

 2010-11-02    17:00:18   av:tuffatjejerluktardiesel

 http://www.youtube.com/watch?v=sUS5M92C2wk&feature=related

Topplistan över snyggaste amerikanarna

 2010-11-02    11:48:00   av:tuffatjejerluktardiesel

Från wheelscruisingarna i Mora respektive Umeå i somrast:
(Utan inbördes ordning ;)


























"Jag har full historik på mina traktorer"

 2010-11-01    23:03:52   av:tuffatjejerluktardiesel
Här är en intervju med Ola Viklund som var med i B uppsatsen, vilken handlade om traktorsamlare.
Meningen med dessa var att lyfta fram bland annat vad det är som driver en person att just samla på denna typ av artefakt. Texten innehåller säkert stavfel och konstiga meningar. ;)

Ola Viklund är 40 år och bor i en by som heter Österåsen, utanför Bispgården i sydöstra Jämtland. Till yrket arbetar han som operatör. Hemma på föräldragård finns sju traktorer i sin samlingen, de är alla fån Volvo BM eller Bolinder-Munktell. Förutom detta, äger han veteranbilar, en Land-Rover-53, en Volvo P210 Duett-68, samt en Volvo 142 från 1972, vilken är hans första bil.
  Jag frågar Viklund vad som är utgångspunkten för samlandet? - Jag vill gärna få bevara och hålla liv i dessa gamla traktorer som ofta tyvärr skrotas när metallpriset blir för högt. Sen ger det mig en kick när jag får starta upp en traktor som varit bortglömd i många år. Ofta startar den direkt, när de fått lite fräscht bränsle i tanken. Denna enkla men geniala teknik är otroligt intressant
  Vad känner han då inför varje nytt objekt som tillförs samlingen? - Ja, man är ju nyfiken att få gå igenom fyndet och se i vilket skick det är i. Lite julaftonskänsla faktiskt. Att få lasta av trailern med den nya traktorn, påminner starkt om barndomens paketöppning




   Vilket av dina objekt tycker du är finast? För Viklund finns det flera definitioner på vad som är fint.
 
- Fin som i bra skick, så är det min överrenoverade Volvo T25 som jag har monterat ned i molekyler och renoverat upp under drygt tio år. Sen fin som i orginalskick, vilket jag föredrar, är det min BM Teddy som har all patina kvar. Slutligen som fin modell är ju mina BM 10:or. Förutom traktorerna samlar han på gamla bensin och dieseldrivna elverk. 
   Vad är det som ger prestige inom traktorsamlarkretsarna som du ingår i? Kan det vara ovanliga traktormärken/fina renoveringar/stort mekarkunnande eller kanske stort skickligt handhavande av de svåra procedurerna vid start av kultändare osv?
- Oftast så är det udda och svårhittade märken som ger extra klang i en samling. Men för mig personligen så fachineras jag av dom, som kan hantera gamla tändkulemotorer. Denna teknik är tyvärr på utdöende, många kan värma o starta en tändkula, men all skötsel runt om brukar glömmas bort tyvärr. Jag har fått lära mig denna skötsel och hantering av Richard Öhman och denna kunskap bär jag med stolthet
  Hur mycket tid lägger du ned på din samling frågar jag Viklund: 
 -Det beror på årstid. Under sommarhalvåret skruvar jag nån timme om dagen i snitt. Har ju ingen familj, så än så länge kan jag lägga den tid jag behöver på hobbyn. Under vintern kan jag sitta och söka, samt läsa om all historik om traktorer. Tur det är långa vinterkvällar. Jakten på delar pågår ju hela tiden. Internetsidan Blocket samt traktorannonser i tidningar läser jag noggrant.
   Hur får du allt att gå ihop ekonomiskt? Finns det någon vidare tanke på att samlingen på ska kunna dra medel på något sätt? -Nej jag har ingen ekonomisk tanke bakom mitt samlande. Jag försöker ha en hobbykassa som inte ska belasta den dagliga ekonomin. Jag brukar även arbeta ideellt på några kördagar här i trakten.
   Jag frågar hur han ser på det övriga "MuseiSverige"? Anser han vara en del utav det? - Nej jag har en för liten samling. Men om det ökar med åren och jag öppnar för allmänheten så är jag såklart med. Finns många fina samlingar ute i vårt land. Det är kul att fler fått upp ögonen för vårt glömda arv.
Viklund tycker att om man har ett eget traktormuseum, så ska man söka bidrag. För man är ju en del av turistsverige och som drar besökare till orten, och för att man bevarar ett kulturarv.
   Varför vill du visa din samling? Eller vill du ha den för dig själv? Vill du nå ut till andra som inte redan är "traktorfrälsta" Om ja, finns det då några pedagogiska grepp för att nå den ointresserade? .
-Jag visar gärna upp dom maskiner jag har, men jag sköter det på fritiden. Om någon "ofrälst" ska lyssna så försöker jag undvika den tekniska sidan och istället förklara vad mina maskiner uträttat genom livet hos någon bonde. Tror inte dom är intresserad av motorvolym och hästkrafter, för detta pratar jag med likasinnade om i stället.
   Vad representerar samlingen för dig? Styrker den din egen identitet? frågar jag Viklund. - Ja, jag har ju blivit "Veterantraktor-Ola" numera sedan jag startade min hemsida, så den har ju blivit en del av mitt liv. Det är kul när folk hör av sig med frågor kring sina gamla maskiner. Brukar vara några frågor om dagen faktiskt. Trevligt att man kan hjälpa till. Sen alla underbara människor man träffar.
Viklund berättar att han använder BM Teddyn och BM H10/35, årsmodell 1954 på gården under hela året till olika sysslor som snöskottning bland annat. - Alla traktorer är byggda för att användas, inte stå och samla damm i en byggnad. Alla maskiner och motorer oavsett vad det är mår inte bra av att stå okörda för länge. Jag frågar om han kan tänka sig att sälja objekt ur samlingen, och varför i så fall? - Jag är inte känd för att sälja, men om ett intressantare objekt dyker upp så visst säljer jag nått mindre intressant objekt. Eller byter jämt. Vilket jag föredrar, då slipper man blanda in pengar i det hela


Ola är imponerad över all packning som har fått plats i Duetten. 

   Behöver objekten en historia för att bli mer intressanta? Vad är det som skiljer tex en Boxer från en annan?
- För mig är det objektens bakgrund o historia som är det intressanta. En Boxer 350 är en Boxer 350, men vem var mannen som köpte den ny och satt med handen på ratten ute på åkern och oroade sig för årets skörd? Tänk om Boxern kunde berätta om alla minnen den fått uppleva. Den boken skulle jag vilja skriva en dag. Men med hjälp av Fordonsregistret och Landsarkivet så kan man hitta mycket intressant. Jag har full historik på mina traktorer.    
 Slutligen, frågar jag hur mycket hans familj är delaktig i samlandet? Vad tycker de om intresset?
- Mina föräldrar tycker väl att det är kul, men dom vill inte att gården ska se ut som en traktor skrot och jag håller med helt. Bättre att bara köpa det jag hinner med. Ingen mening att ställa på hög utomhus för att rosta. Delaktigheten från familjen består väl i att mamma brukar ha kaffepannan varm när man skruvar ute på gården.



 

Copyright©2010tuffatjejerluktardiesel.blogg.se

Jan Jörnmark

 2010-11-01    18:05:59   av:tuffatjejerluktardiesel
Idag kollar jag på Jan Jörmarks filmer som finns på youtube om övergivna platser.
Väldigt intressant, denna handlar om Grand Hotel i Gävle:

http://www.youtube.com/user/JanJornmarkOfficial#p/a/f/0/iZOTuvUQzEk
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!