tuffatjejerluktardiesel

Sista personen som jag frågade på B uppsatsen.. tyvärr hittade jag inte bilderna till denna.

Jonas A Jonsson är 64 år och driver ett jordbruk parallellt med ett eget traktormuseum, som han invigde år 2002, vilken består av två maskinhallar, byggda på sin hälsingegård i Järvsö, beläget i norra Hälsingland.
Jonsson är osäker över traktorsamlingens storlek.
-För det ramlar ständigt in maskiner till museet. Men han tror att den består av 120 traktorer av olika fabrikat, allt från svenska Bolinder-Munktell till Tjeckiska märket Zetor, Fordson Major, Fergusons, Allis Chalmers och en udda Bukh från Danmark. I samlingen vill han nu tillföra ovanliga traktormodeller, som det inte finns så många kvar utav. Han beskriver känslan inför vissa traktorer som en julaftonskänsla man hade som liten.

Men vad är då utgångspunkten för samlandet? Jonsson berättar att hans drivkraft är att bevara traktorer och maskiner i Hälsingland, så att de inte säljs söderut, utan får stanna i det egna landskapet. Han berättar att gnistan tändes år 2002, vid upptäckten att dessa gamla fordon började försvinna. Så istället för att låta dem bli till skrot, så började han köpa och renovera upp de objekten som han fann. Sökandet efter dem började kring byarna i Hälsingland, för att sedan idag låta det övergå i hela Sverige.
-Dessutom blir människor glada när man vill bevara deras gamla traktorer säger han.

Jonsson samlar på inte på någon speciell modell, han söker nu efter ovanliga traktorer, som han inte redan har i samlingen.
-När man hade en BM 10, då ville man ju ha en BM 20 och därefter en BM 21. Dessa traktorer är i sitt äldsta originalskick och jag värdesätter det nötta (slitna) .

Han samlar på bilar och mopeder förutom traktorer.
- Det blir för enformigt med bara traktorer, så bilarna och mopederna gör att fler besökare blir intresserade. När Jonsson köper en traktor som inte är av fungerande bruksskick och som inte går att reparera, så ser han ändå möjligheter i varenda del av traktorn, för mycket går att återanvända eller byta.
Vad är det som ger prestige inom traktorsamlarkretsarna dom du ingår i? Kan det vara ovanliga traktormärken/fina renoveringar/stor mekarkunnighet eller kanske stort skickligt handhavande av de svåra procedurerna vid start av kultändare osv?
-Jag tycker att det är själva startandet , för att få liv i dem igen. Att renovera och måla traktorer ska man vara försiktig med. De är bara original en gång och har sin charm i och med detta.

Hur mycket tid lägger du ned på din samling?
- Man tänker på den hela tiden, särskilt under sommartid. Jag håller då på att flytta omkring i museet under kvällstid, försöker städa och hålla ordning så att det inte ser ut som en skrot upplag. Stöldrisken är tyvärr hög, så man måste ha uppsikt över samlingen. Sen är man på sin vakt hela tiden, för det kan hända att man ser ett nytt objekt, då får man heller inte bli för ivrig, för då kan man gå miste om att få göra en affär. Han tycker att det har blivit lite av ett beroende att samla, men framför allt så är det roligt och han har knutit många nya kontakter med andra samlare och personer med samma intresse.

Hur får du allt att gå ihop ekonomiskt? Finns det någon vidare tanke på att samlingen på ska kunna dra medel på något sätt så att den blir självfinansierad, tex via kördagar, utställningsverksamhet mm som blir avgiftsbelagd för besökare? Jonsson berättar att han har frivilligt inträde på museet. Han har funderingar på att ordna en kördag och då ha lite olika aktiviteter som att köra en självbindare eller bogserad tröska, och kanske en traktor som man startar inför en publik.
Jag frågar hur han ser på att söka eventuella bidrag? Han svarar att han har sökt men har fått avslag.
Hur han ser på det övriga ”MuseiSverige”? Om han anser sig vara en del utav det?
- På sätt och vis svarar Jonsson. Det är lätt att man blir hemmablind då man har ett museum hemma, men det är samtidigt uppskattat. Därför är det nyttigt att åka runt och kolla på andras samlingar och museer. Dels också för att man får kontakt med andra samlare, men vissa dagar så känner jag mig mätt på samlingen också, det går i vågor det här.
Varför vill du visa din samling? Eller vill du ha den för dig själv? Vill du nå ut till andra som inte redan är "traktorfrälsta" Om ja, finns det då några pedagogiska grepp för att nå den ointresserade? 
- Jag vill gärna visa min samling och träffa andra personer med samma intresse och utbyta tips med dem. Många vill att jag ska ta med traktorerna och visa dem på olika tillställningar, men jag är hellre hemma med dem. säger Jonsson.

Han vill inte direkt nå ut till den som inte är intresserad av traktorer. Men han tror att besökare som inte är intresserad av dessa fordon kan ta sig en funderare kring dem.  Jag frågar vad samlingen representerar för honom? Om den styrker han identitet? Han svarar.
- Man blir förknippad med den.

Jonsson använder vissa objekt ur samlingen i det dagliga livet. Han brukar plöja och harva med en Grålle, för det är en liten traktor som är lämplig på små arealer. En Volvo BM Bison Dumper som han har i samlingen brukar användas till att frakta bort stenar från åkermarken m.m.
Kan du tänka dig att sälja objekt ur samlingen och varför i så fall? Jonsson säljer om han får ett bra inbyte. Han anser att pengar ger inget på det viset. Han kan tex tänka sig att byta ett Volvomärke från en front mot ett BM märke.
Behöver objekten en historia för att bli mer intressanta? Vad är det som skiljer tex skiljer en Boxer från en annan?Jonsson tycker att det är roligt med historia. Han har en Låglundare i samlingen, som han har all historia på, med tillhörande journaler och serviceböcker, där man ser när man bytte olja på den och vilka sysslor den haft. Han kände även den gamle ägaren till traktorn.
-Det finns en historia bakom varje traktor och det är intressant.

Hur mycket är din familj delaktig i ditt samlande? Vad tycker de om ditt intresse?
-Anderas, pojken jobbade en hel del förut med samlingen, men nu har han familj. Barnbarnet tycker om att åka med på traktorn. Sonhustrun bakar och säljer fika, när jag har större sällskap här på besök. Annars hinner jag inte med, för jag vill ju gärna hinna prata med alla besökare också, för det är viktigt. 

Copyright©2010tuffatjejerluktardiesel.blogg.se