tuffatjejerluktardiesel

2.2 Hästsko till Alfta-band

I Alfa ligger byn Hammarbacken och där grundade Erik Persson Östberg en smedja kring 1900-talets början. En smed vid den här tiden hade varierande arbetsuppgifter, alltifrån tillverkning till reperationer av olika bruksföremål.

Erik hade åtta barn och varav en son som hette Jonas, vilken kom att följa i faderns fotspår- först efter att ha utbildat sig till hovslagare vid kungliga Veterinärhögskolan. År 1913 kom smedjan att bli ödelagd i en brand och senare återigen bli uppbyggd och vara i bruk ett antal år. J Östberg kom att flytta till Bränderna och bygga om ett slakteri till en smedja och vilken blev grunden till ÖSA:s rörelse. Där sysslade han till en början med hovslageri och särskild tillverkning av skor till hästarna, som skulle motverka skador i skogen. Senare anlade han patent på ett lastjärn vilken användes på timmerkälkarna som djuren drog i skogen. J Östberg fick två söner som hette Gunnar och Martin- vilka i tidig ålder kom att hjälpa sin far i smedjan. Tillsammans kom familjen att namnge rörelsen till J Östberg & CO och i samband med detta inköptes en el och gassvets- i och med att en av sönerna hade lärt sig denna teknik via inköpt kompendium.

Bönderna hade nu börjat efterfråga vagnar till sina hästar och man började nu tillverka dessa av ramarna från gamla inköpa bilar som T-Ford och Chevrolet- därefter övergick samma produktion till traktorer. Körredskap som annars tillverkades till hästar var: skaklar, timmer och massavedreden etc. Dessa blev eftertraktade bland bönder och såldes i hela landet och senare Norge. År 1950 kom smedjan att utökas från 61 till 251 kvadratmeter och nu kunde lackering av de olika körredskapen utföras inomhus. Traktorer och övriga maskiner var under decenniet dominerande gällande jordbruket och det var just vagnar som var en efterfrågan hos J Östberg & CO. 1952 började tillverkningen av halvband och vilken kom av en idé från företagets anställde Calle Larsson som lät montera band från en vessla på en avkortad lastbil. Vesslan användes utav militärerna i olika terräng för god framkomlighet i snö.

J Östberg & CO tog kontakt med företaget Bolinder-Munktell i Eskilstuna som var tillverkare av jordbrukstraktorer, av dem inhandlades en BM 10 med tändkulemotor och på denna monterades en halvbandsutrustning- vilket tog fyra dygn.[1] ”Halvbandstraktorn brukar beskrivas som en hybrid mellan bandtraktorn och hjultraktorn.” (Eliasson 2000:13) Dessa två har skillnader då det gäller att framföras i olika terräng, en vanlig hjultraktor kan köras med hög hastighet och med lätthet vändas inom liten radie. Dock ger den sämre bärighet och dragförmåga och blir svårare att framföra i exempelvis skog med stort virkeslast. En bandtraktor har däremot en motsatt effekt, eftersom hel eller halvband ökar framkomlighet- men dessvärre blir svår att vända och måste köras med låg hastighet. Halvbandsutrustningen skiljer sig ifrån hel- eftersom denna är demonterbar.[2]   




       

[1] Martin Östberg (1990) En smedjas förvandling-ÖSAs historia, Bollnäs sid 9-41.

[2] Pär Eliasson, Stark som en björn, smidig som en vessla, framkomlig som en älg': Halvband från Amerika och Alfta i skogen", i Veterantraktorklubbens Årsskrift (2000) sid 13-15.